framstegslycka ♥

nåt fantastisk hände nu på morgonen så jag studsar hem å bara måste blogga om det. att ha en liten annorlunda prinsessa som är Autistisk  (läs fliken Lilla underbara speciella familjen bus)  så får man många stunder då man egentligen bara gapar av förvåning. dag var en sån dag.  Autistiska har en egenhet att fastna i tvångsmässiga rutiner & beteenden. en sådan är när vi skall på skolan på morgonen. då jag första dagen på 6års var tvungen att ta bilen då jag skulle jobba så var beteendet ett faktum. sedan dess är det omöjligt att gå dom ca 100 meterna till skolan.

detta beror inte på att hon är tjurig eller ouppfostrad på något vis, detta tillhör hennes handikapp & dessa beteenden kan ta år att träna bort. så är det i våran värld,ändringar i rutiner eller vardagen skapar panik då dom inte förstår helt enkellt samt inte kan kommuncera och detta skapar okontrollerbara utbrott mm.då är säkerheten för henne själv & andra & ibland även ting i fara då barn med speciella förmågor besitter en styrka & kraft som är för oss onarturliga, vill du veta mer så fråga gärna, jag berättar gärna mer om det.

nu till det FANTASTISKA jag är så lyrisk att jag knappt kan skriva. för nåra dar sen fick älksade lillsessa en lite kickboard av mig som är för liten för en del av problematiken är att man inte bara kan ge henne ”fordon” såsom t e x en cykel då det krävs mycket träning, då hon bara kan dra iväg å en cykel är omöjlig att springa ikapp. rent fysiskt kan hon det messta, men mentalt är det inte   som med andra barn, då allt som är naturligt för andra barn kräver inlärning på ett annorlunda vis för barn med speciella förmågor.

när vi klätt oss å tagit med oss kickboarden ut som sig bör då hon nu fastnat vid den å vägrar gå en meter utan den (som tur e rymdes den inte i sängen) tagit på sig hjälmen som hon måste ha för att ha ett fordon. när vi kommer ut på gården så får jag en impulsiv tanke å tittar på sessan å säger, Kom å börjar gå mot skolan i stället för bilen.  nu kommer chocken då älskade lillsessa helt plötsligt bara säger ja å börjar ta fart nerför backen.

nu blev d jättesvårt att hålla inne en reaktion å göra allt för att detta skulle hålla ända fram till skolan. då ajg inte längre använder belöning mer än vid inplanerade träningar hade jag inget med mig så personalen måste trott ajg blive tokig då jag stormar in å gapar om ”har ni nån belöning”  å till slut får vi  fram lite chips å applåder. det är så stort å kanske svårt å förstå

men detta kommer jag att leva på länge å nu försöker jag hejjda mig frånatt inte få storhetsvansinne å ändå köpa en cykel *ler* till min älskade duktiga lillsessa. jag e så sjukt glad även om jag vet att i morgon kan det vara som förr igen. varje dag då det sker framsteg är ett mirakel.

massa lyckokramar

Advertisements

4 thoughts on “framstegslycka ♥

  1. ÅÅÅ jeg vet akkurat hva du mener!!! Har en datter i rullestol selv, og de minste ting tar år å trene på og når de da mestrer det så er det sånn fantastisk følelse!!! Bare små helt daglige ting som å ta på seg sokkene alene, blir feiret med kaker å brus!! Jeg er glad for deg!!!!

    Kraam 🙂

  2. Pingback: medvetenheten om handikapp « The angel named maddi

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: