avslutningsreflektioner

underbar sol förgyllde våran avslutningsdag!

Jag slog rekord i avlsutningsdeltagande idag! hann med alla mina tre älskade goungars avslutningar på deras numera tre olika skolor!  undra om man kan ansöka om stipendium för sånt? jag måste sett lite galen ut så jag sprang som en tok, körde mellan skolorna å skyndade dricka kaffe mm

hann oxå med att göra något som var lite mer planerat å lite med sorgligt, messt för mig. Älskade lillsessa har ju haft en assistent sen hon var två år (G). G skall nu börja jobba med barn i samma byggnad men inte längre med min sessa. att behöva tacka av någon som varit som en x-tra mamma till min lilla trollunge sen början var jättejobbigt.

att hitta den perfekta presenten var inte heller lätt, efter en dels funderande fick det bli nåt som har roat en del senaste två dagarna: ett träd! en klotpil. min tanke bakom detta är att den skall växa med älskade lillsessa å för hoppningsvis för alltid vara ett minne av dessa år. det blev otroligt lyckat å att hålla tårarna borta när jag lämnade över detta samt ett kort med en text från oss var inte så lätt.

det blev en klotpil som otroligt nog kom in i bilen! nåra turer blev det å en natt i min halla innan den kom på plats men den blev mycket uppskattad kan jag meddela!

det är svårt att förstå hur någon kan betyda så otroligt mycket. vi satt i klassrummet när avslutningen var klar å prata om hur det har varit under dessa år. när G för första gången besökte älskade lillsessa på det dagis vi försökte emd först å då hon bara satt i ett hörn, okontaktbar å skrek! G berättade att hon grät, å jag grät varje gång jag hade henne där den korta tid.

när vi sedan flyttade ganska snabbt över till det dagis där då G blev hennes assistent började en resa som jag kommer för alltid ha med mig. vilket otroligt jobb & engagemang. dessa underbara människor som brinner för att ta hand om våra barn med handikapp som inte klarar sig utan oss vuxna. jag kan inte beskriva med ord, önskar att fler uppmärksammas. för det är en gåva att få ha turen att ha så stora möjligheter att ge sitt barn den tillvaro och dom möjligheter dom förtjänar, precis som alla andra barn. det är tack vara människor som G som detta är möjligt!

då G är lite blygsam väljer jag att inte ge ut hennes namn eller någon bild här, förutom på min privata fb av respekt. ibland skulle ajg vilja skrika ut över hela världen hur bra det varit att ha henne, även för mig. att under så många år få ha någon sida vid sida. det har betytt allt å vi förundrades över vår resa när vi satt där å samtalade å hur det ser ut idag, när vår älskade lilla tjej vill kommunicera både med bilder å prat, skapar å lär sig saker so alla barn i skoolan gör, uppträder på skolshower å bara älskar att leva. det är så fantastiskt att tårarna kommer.

man måste stanna upp, ta ett steg bakåt å titta på hur framåt det gått å hur tacksam man faktiskt sakll vara för allt man fått å alla dessa människor som gör allt för att våra barn skall få ha det bra. såklart, finns det mycket man vill ändra eller förbättra, mycket man får kriga å slåss som ett djur för, men dom männskor som viger sitt engageang åt att hjälpa våra barn som har fantastiska speciella förmågor, det är ovärdeligt!

har varit en underbar dag å jag är så stolt över mina älskade goungar å jag får verkligen hålla mig från att inte kasta upp bilder på allt, för tro mig, jag har tusentals bilder på som som är mitt allt, dom som är luften jag andas, min stolthet i livet!  nu är det sommarlov å jag hoppas vi får en underbar sommar!

kramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: