relationsegoterapi

 

 

 

kanske tog det allt för länge att förstå min egen ensamhet, att känna lyckan i att inte behöva vara tvåeller vän eller så. ibland om kvällen till det tända ljusets sken undrar jag om jag fanna min insikt försent. kanske jag valt att gå en helt annan väg & inte skapat den trygghet jag nu fått känpa så hårt för.  kanske hade jag sluppit bli så hatad för att jag vågar stå för min lyckliga endsamhet. kanske jag sluppit all den bitterhet hos dom som jag inte längre offrar mig för.

för det är väl klart att jag kan sakna även jag, även fast jag inte mår dåligt eller har en problematik. klart ajg kan känna mig ensam ibland fast jag äntligen blev lycklig då jag valde denna ensamhet. klart att jag oxå känner, kanske bara för idag, för även om jag får stå för mina egna val så valde inte jag att bli sårad & trampad på så många år. för det enda misstag jag nånsin gjorde er var att offra allt hos mig för eran lyckas skull.

kanske jag vill hålla kvar vid den drömmen jag har att en dag få möta henne, hon som jag förtjänar & som är allt det jag aldrig fått mer än för en dag för att lura mig att tro att dom var någon men visade sig inte vara min energi eller tid värd. kanske vill jag hålla kvar känslan av att kunna få möta hon som behamdlar mig som den ängel jag faktiskt är & inte bedrar eller lurar mig eller gör illa på alla sätt som jag inte tänker nämna här. för när man aldrig haft annat än det som nu såren som jag inom mig bär, då är tanken att få den himmel jag är värd ändå kvar fast den är svag.

kanske jag vill ha mer än vän som tycker jag är bra att ha, kanske någon som finns där lika mycket som jag, någon som faktiskt vet att det finns ingen ärligare & mer godhjärtat än jag. kanske jag vill ha människor som är lika mycket änglar som jag, inte dom som alltid försökt stjäla mina vingar för dom bara vill åt min godhet för sin egen vinnings skull. alla dom själar som jag givit mer än jag nånsin fått själv, alla dom som baktalar mig för dom har ingen insikt om vad dom själva gjort mig. jag vet attjag alltid varit den ängel som du ser, såren i mig talar sanningen om hur det varit år efter år tills den dan jag vände allt & började om.

kanske drömmer jag om dom som jag en gång delade något med, kanske är det dom som håller mig på rätt väg då jag vet att det står för allt jag aldrig mer skall passera, itan bara ignorera & aldrig vända om. kanske jag bara vill känna det där som alla jagar men kanske egentligen inte behöver men offrar allt för. kanske jag vill känna känslan jag med, den som jag behöver men inte faller med för jag är redan lycklig även om jag drömmer o något som egentligen inte är en dröm.

kanske jag inte längre tror på människor för dom bevisar för mig om & o igen vad dom går för, men jag lever med min tro på änglar för jag själv är ju en. jag håller fast vid en dröm att en dag kommer den ängel som är menad för mig. kanske då kommer den historia jag har att blekna ännu lite mer, för nu är den en påminnelse om det jag aldrig mer vill uppleva eller se. kanske min dröm är att få ho som inte försöker äga mig eller påstår att jag bedrar, jag som alltid varit trognare än någon annan nånsin var. kanske jag saknar men inte mer än en känsla av något som inte längre får mig le. för om människor kring mig inte ser mig för den ängel jag är, så är det deras förlust för min himmel är min även när ni som inte här hemma där inte längre är med.

kanske är det minnen för en kväll i det tända ljusets sken till favvo-låten som är allt jag nånsin vill ha. för jag känner med allt jag har, det är andra som ser det svart eller vitt må dåligt eller bra. för mig är livet någon helt annat än just så, för om du nånsin skall förstå, så leta reda på en ängel så ska du få se. om du vet vad jag skriver här elelr bara kan förstå, då är du på rätt väg, precis som jag, för även när en kväll i ensamhet är något som får ig le, så är det ändå tårar jag fäller, för en dröm jag har att få uppleva allt jag aldrig har fått, jag väljer att känna så för en sekund för det gör ig ännu mera hel. för det är endast änglar som kan känna mer än bara rätt eller fel. det är bara min egoterapi som nånsin gjort mig hel & nu när jag är den jag alltid egentligen velat va, så är det min stund som du får tolka men inte dömma mig om.

för om du bara ser mig som någon du gillar att snacka skit om, så undrar jag varför du läser detta is tället för att slåppa & börja om. för når jag känner även en kväll som denna så ör det lycka ska du veta, för jag behöver aldrig nånsin mer vända om eller uppleva det som var något mer. aldrig mer kommer jag att välja sådana måniskor att följa mitt liv, aldrig nånsin mer. kanske förblir jag ensam men då vet jag i alla fall att jag ler. för även när jag känner & saknar så ör det bara känlsan i sig, ingenting mer!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: